Blogginlägget är skrivet av Piaw.
Med ens blev hon rak i ryggen och följde varje våningsplan med blicken genom hissfönstret. Snart framme. Snart framme. Framme nu. Framme och… den fortsatte. Men vänta nu. Hur kunde detta vara möjligt? Det fanns väl ingen mer våning under bottenvåningen. Det klickade till när ljuset i hissen slocknade och hon kände en lätt rysning. Mörkrädd var hon inte. Att hämta ved eller gå till garaget i stugan när det var kväll var inget hon behövde ficklampa till. Inte gå…
Läs hela blogginlägget här: Våning Zero – del 3/4
