Blogginlägget är skrivet av Tofflan.
Kära dagbok… Mina nära och kära är i vinden, i himlen, i trädet utanför, kanske rentav… Jo då. Årsdagen passerade, jag var ledsen, men jag är kvar. En mamma är alltid en mamma även om ”barnet” snart är 58 och ett halvt år gammalt. Det jag tycker är tråkigt är att inte kunna gå till graven en dag som igår och sätta en blomma eller tända ett ljus. Nu vet jag att varken mamma eller de andra är kvar i…
Läs hela blogginlägget här: Tisdagen den 13 oktober och onsdagen den 14 oktober 2020: Antingen svart eller vitt eller hur var det nu med den saken?