Blogginlägget är skrivet av Piaw.
Jag är gjord av plast. Det är kallt och jag är fuktig. Det vita kladdet som dröjt sig kvar på mig rinner ner. Som sirap. Det stelnar och äcklar mig. Genom dörrspringan ser jag en svag strimma ljus. Det är inte varje dag jag får se ljuset. Därför är jag glad idag. Jag skulle vilja se ljuset oftare, men jag vet att det aldrig blir så. Det är tyst utanför dörren. Men skenet bedrar, jag vet att han är där.…
Läs hela blogginlägget här: Inplastad
