Från mörkast tunnel…



Blogginlägget är skrivet av Mon ami Mió.

Människan är konstruerade lite underligt och då tänker jag på vår ständiga fallenhet med att lägga tjuvben för oss själva. Jag kommer på mig själv med att i huvudet, moloket repetera misstag jag ”lämnat bakom mig” istället för att ta till hoppsa-stegen och ett brett leende. Det går inte att ha sina mörka tunnlar ogjorda, nej i bästa fall kan vi blott lära oss något av dem och sedan försöka att inte köra vilse igen. Det går att köra ut…

Läs hela blogginlägget här: Från mörkast tunnel…