Blogginlägget är skrivet av Inte som alla andra.
Hallå där ute!Ni vet den där känslan, när man ältar tankar fram och tillbaka i oändlighet? Ja, just den känslan. Man funderar om och om igen, kunde jag har gjort annorlunda, kunde jag ha agerat annorlunda och lite så. Nej, tankarna vägrar att släppa det berömda taget om mig.På grund av min diagnos, så ältar jag allting i oändlighet. Jag försöker med nya vinklar på mina tankar och jag försöker att inte tänka. Det går bra att låta bli tankarna…
Läs hela blogginlägget här: Allt känns bara *Blä*
