Blogginlägget är skrivet av Nytt Liv.
Ett av de mer dråpliga minnen jag har från när jag gjorde lumpen, var den gången när vi hade fått order av ett befäl att vi skulle bege oss upp till ett skogsbryn för att därifrån ta oss vidare och framåt igenom. Ha! Det är väl ingen konst tänkte vi och så lommade iväg fram dit vi skulle komma. I som det skulle visa sig bli, ungdoms oförstånd. Men nu blev det hela inte riktigt fullt så enkelt som vi…
Läs hela blogginlägget här: För en del tar det längre tid att inse sina egna begränsningar.
